kbrymorth

 

Detta inlägg ska handla bland annat om exakt NU! och NU! och NU! Japp! att leva i nuet. Vad jag tror att man menar med det är inte att man ska vara blind mot vad som varit och vad som komma skall. Albert Einstein hävdade att livet är en förberedelse för framtiden och att man därför ska leva som om det inte fanns någon framtid. Jag håller inte helt med. Min teori är att man bör leva och hela tiden se framåt och det är det viktigaste. Att leva som om det inte fanns någon framtid betyder ju även att man inte ska hoppas att något ska hända i framtiden, och det är ju hopp och drömmar som hela tiden driver oss framåt även när saker är jobbiga. MEN! Att hela tiden blicka bakåt kan vara förödande. Det man har gått igenom han format en, och förhoppningsvis har man lärt sig av sina misstag och sina segrar, eller vad vi ska kalla det. Det går inte att stoppa tiden, även om det ibland känns som om allt står stilla, eller att alla rör sig framåt utom du. Jag har funderat på om allt skulle var bättre om man typ slog huvudet och glömde allt som tidigare hänt och man har bara kvar sina lärdomar av det man gått igenom, men det är inte heller bra, även om det kanske finns en del som man vill glömma.

 

Freud tror metaforiskt att vi går omkring med en ryggsäck med en massa saker som har hänt oss och att det har format oss och jag tycker att han har rätt! Självklart har han rätt! Men vi ska inte låta dessa saker, goda eller onda minnen förstöra för oss idag eller imorgon, för varje dag är trots allt en ny dag och varje människa du möter är en ny person med annan erfarenhet av livet än dig, på gott och ont. Evigheten är komonerad av massa "nu:n". I ryggsäcken finns minnen, inte lärdomar, och minnen är egentligen inte av något värde i det hela. Alla har bra och dåliga minnen, men ingetdera är något att haka upp sig på. Inget "såhär brukade det inte vara" eller "såhär betedde sig inte den personen" . Shit förändras konstant runt omkring oss och vi får bara hoppas på att det är till det bättre. Fuck förutfattade meningar! Att inte ha en plan för framtiden är läskigt och jag tror att alla behöver en aning om vad som man hoppas ska komma sen, efter Nu, efter imorgon.

 

Hela sommaren gick jag runt utan en tro på framtiden, inga planer what so ever, tills jag helt plötsligt tyckte att det var en jättebra idé att flytta 100 mil söder ut till en stad jag aldrig hört talas om och läsa ett program som jag egentligen inte visste vad det innebar, men här är jag och det är bara att gilla läget. Jag skaffade mig helt enkelt en potentiell dröm, & nu har jag ramarna för de kommande 3 åren, vad dessa kommer innehålla är vad jag gör det till och jag tänker inte spendera en massa tid på att tänka på vad som varit och längta tillbaka till en svunnen tid. Vi har blivit stora och det är väll bara att acceptera, men även det kan ta tid. Ju fortare du inser att det inte spelar någon roll vad andra tycker eller har tyckt om dig, ju fortare kan du bli trygg i dig själv. Ju fortare du accepterar att det som hänt har hänt, desto fortare kan du gå vidare. Min curse är att jag inte glömmer saker, men det har jag löst genom att bara komma ihåg vad jag har lärt mig av en specifik händelse, bra eller dålig, för det kan inte rymmas hur mycket som helst i våra små huvuden. Hur tror ni mänskligheten tagit sig dit vi är idag? Genom att vi utvecklats och tagit lärdom av vad som tidigare hänt. Kunskap ÄR nyckeln till framgång. 

 

Slutligen vill jag säga att man ska göra saker man känner för just NU, men med respekt för andra. Tänk ändå efter om dina handlingar kan påverka andra negativt, men gör det fort för Nuen passerar lika fort som de kommit. Visa hänsyn till dina medmänniskor och gör inget som kan skada dig allvarligt (Skrubbsår är inte allvarligt.) Lev idag och ta imorgon som det kommer inom de ramar som du själv skapat. Framtiden kanske inte kommer ändå & även om du har stora hopp och drömmar om familj och karriär så är det du själv som bestämmer vilken väg du ska ta för att komma dit, och detta är dina ramar, din nuvarande situation. Jag menar inte att man ska tänka inom ramarna utan att mina ramar, till exempel, är att jag bor i Växjö och läser Europaprogrammet men allt annat är obestämt.