Studenten

“Yesterday is gone. Tomorrow has not yet come. We have only today. Let us begin.”  -
Moder Theresa
 
Helt plötsligt var jag tydligen inte studerande längre, utan arbetslös. Fyfan vad skönt det är. Nu finns inte längre några måsten, inga försenade uppgifter att ha ångest över, jag kan åka var jag vill utan att planera en hemresa, jag behöver inte åka in till stan hela tiden, och därför finns inte behovet att bo i stan heller längre. jag har flyttat hem nu, tillbaka ut i min skog, till min åker och till den friska luften. I stan är saker och ting tråkigare, för en promenad utan syfte är inte lika rolig när det är bilar överallt och du går på samma, gråa asfalt varje gång. Att vara hemma betyder att vara ett stenkast ifrån en skog, en stubbe, en badplats, en å och världens godaste vatten. Det fridfulla med att vara ensam eller i gott sällskap ute i naturen, utan plan eller syfte och bara gå, prata och lyssna är ett faktum.
                                                                                                       
                                                                                                                 
Efter studenten är det verkligen vad jag behöver. Jag har varit runt folk konstant, man passar lixom på att vara med sina vänner, fler människor kommer ut ur sina iden och så skapar man nya vänner. Man måste till skolan tidigt varje morogon och kommer hem sent varje kväll. Men det som var värst med studenten är samma sak som vad som var bäst; allt folk. alla fulla, äckliga, glada, underbara tonåringar, som verkligen lever ut ungdomen och visar hur det ska göras. Jag har inte varit ute länge nog för att se vad som händer när solen går ner, men studentens baksida är ju det att så många spårar. Man blir för full, spyr i en buske, kissar på tågrälsen eller mitt på Österäng, vissa blir otrevliga och bråkar, eller så är det dessa människor som inte kan gå, men skrattar konstant som om de aldrig varit lyckligare. innan folk hat blivit äckligt fulla är studenten fantastisk. det är psykiskt och fysiskt påfrestande att konstant gå runt och vara dum i huvudet, antingen är man bakis eller berusad... är något inte roligt när man är nykter är det ju egentligen inte roligt alls eftersom man blir så puckad av alkohol och tappar omdömet. Mina bästa studentdagar har varit de när jag och mina nära varit ute tillsammans i finvädret och typ chillat och ätit godis. Det är så jag kommer komma ihåg studenten när jag blir gammal.
                                                                                                                               
                                                                                                                                
Till skillnad ifrån många andra ungdomar vill jag inte ha ett jobb. Jag vill ha sommarlov, jag vill ha möljigheten att verkligen återhämta mig innan verkligheten börjar. Den lättaste delen av livet är över, så varför ska man då kasta sig in i den svåra? Detta är förmodligen min sista chans att på riktigt ta ett sommarlov och jag kan börja engagera mig i verkligheten när sommaren är slut. Jag har alltid haft en plan tidigare, men nu har jag inte det.
                                                                                                     
                                                                                                      
Alla säger hela tiden att man ska leva i nuet, ta vara på det man har, men man ska ändå ha allting planerat för framtiden. I sommar ska jag göra "i nuet saker", jag ska måla och läsa böcker, fiska och chilla, jag ska göra vad jag känner för, engagera mig i min fritid som jag aldrig gjort förr. ifall någon verkligen saknar mig vet jag att de kommer ut hit och hälsar på, men jag kommer förmodligen inte att åka in till stan mer än jag verkligen måste. Som tur är, är jag inte totalt ensam, tack vare Ida! :P
Nu ska jag vara barn ett tag, bo hemma, äta vällagad mat, måla, fixa och verkligen vara ute, istället för att sitta vid datorn. Det största projektet jag har är att måla om silon som står på min gård, för att sedan pryda den med sprayfärg, graffit.
 
Jag vet inte vad jag vill göra med min framtid. Jag har ingen plan, men det bästa med att ta studenten är att det inte är någon annans än mitt problem. Jag är vuxen nu, myndig och har gått ut skolan. jag ska börja jobba och tjäna samhället tillsammans med den största delen av Sveriges befolkning. Vi har haft sista skollunchen, sista lektionen, sista uppsatsen... vi har avslutat ett kapittel i livet. gå vidare, men ta det lugnt, stress kommer vi att få nog av sen.'
                                                                                                      
                                                                                                      
Min framtid är inte längre någon annans bekymmer, från och med nu är det bara jag som kan bestämma över mitt liv, ingen kan stoppa mig från att göra vad jag vill, åka utomlands, jobba varsomhelst, läsa konstiga flumkurser, måla,spela,och sjunga, göra sånt, vara med folk jag tycker om!
                                                                                                        
                                                                                                       
Tänk på det, kära studenter med ångest över allt, ni som är rädda att inte "lyckas", att inte uppfylla alla krav och förväntningar, eller ni som tvekar vid ett vägskäl, att det är lugnt. Tid har ni, iallafall ett tag till. Ni är härmed fria att göra vad fan ni vill.
 
Meeeeen... FUCK YEAH! Vi tog studenten ;D
                                                                                                                                
                                                                                                                                 
"The future isn’t set in stone. Things change.” -
Steaphanie Meyer
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0