We aren't for amusement.
It's a little bit funny, this feeling inside...
We enjoy dancing,
on the table
on the floor,
wherever we're abel
We enjoy singing
At the top of our voice
wherever when ever
It isn't like we have a choise
We enjoy sleeping
On the bed
on the table
Wherever we are abel
We sleep our life away
We sleep our guilt away
we sleep on the street
We sleep in the filth
We sing out sorrow
We sing away our fear
We sing until there's a better tomorrow
I will sing until you're here
We dance,
'cause we can't run
We dance
'cause we're desperate for fun
We dance to stay alive
we dance so we'll survive
Anoter night in the mist of nighttime
Anoher night of too much Wine
Skolan, den eviga
Snöstorm I Östersund är inte som snöstormar i andra delar av världen. De är råkalla och jag är faktiskt glad att jag kan sitta inne i skolan och hänga fett i Fiket medans svenskalektionen pågår i rummet intill.
Alla som längtar till Gymnasiet under högstadiet har ingen aning om vad som väntar. De hade defenetift inte jag, skolan har alltid varti var jag velat vara, nu är jag tvingad att gå hit, för att få behålla studiebidraget, trots att jag hatar det..
Skulle det vara värt att skita i allt och helt enkelt hoppa av? Nej, jag är fortfarande för ung för att börja jobba, och vad skulle jag göra lixom, jag har ju bara mina högstadiesbetyg, ingen särskild utbildning inom någonting och jag vet ju inte ens vad jag vill göra!
Men allt sitter i en sak; att orka.
Att orka kliva upp, att orka gå till skolan, att orka gå på lektionerna, och de sista; att orka jobba. Om man inte förstår, och ingen hjälper en och man har så stora problem som mig med att lyssna i mer är 20 minuter på någonting jag är så stört ointresserad av, som t.ex fysik, är 2,45 minuter i samma ämne en plåga som aldrig vill ta slut!
Jag står nog hellre ute i den förbannade snöstormen än att vara på mina fysiklektoioner...
Problemet med att gå i en NVklass är att det är pinsamt att vara dålig. Ingen vågar fråga, för att ingen vill verka dum på något sätt, ingen vill erkänna att man inte förstår... Utom jag. OCH JAG HAR JU FRÅGAT SÅ MYCKET AV MINA KOMPISA NU SÅ JAG TROR DOM HAR LEDSSNAT PÅ MIG OCH DET VAR JU DE SISTA JAG HADE.
Jag har fått puckostämpeln på köpet,och det är det jag inte riktigt klarar av; att KÄNNA mig dum. jag har alltis förstått, tyckt allt varit kul, för jag har kunnat, lixom, men nu,...
Jag orkar inget mer.
Döden eller ny linje,
Skolk eller plåga
Och skolk leder till dåligt samvete, men what to say what to do? Är inte mitt välmående viktigare? det viktigasste för mig...